J E N N Y

Fick en fråga på facebook angående min fobi som jag visade nedan och insåg då att jag kanske borde förklarat lite mer om det! Så kan ju dra den historien (Trotts att de flesta som känner mig eller läst någon utav mina gamla bloggar vet om detta)

Iallafall så var det så att när jag var liten 6-7 år ungefär älskade nyckelpigor och fångade ofta in dom sådär som man gör med fjärilar. Jag hade hittat en nyckelpiga hos min dagmamma som jag tog med mig hem. När vi kommer hem (medans mamma låser upp dörren) så bestämmer jag mig för att titta på nyceklpigan på riktigt nära håll så jag håller handen med nyckelpigan preis framför ögonen. Då väljer nyckelpigan att fälla ut sina vingar och jag kan säga att en nyckelpiga på så nära håll ser fruktansvärt hemskt ut när den fäller ut vingarna.

Så, sen dess har jag aldrig klarat av nyckelpigor utan får panik när jag ser dom. Trotts att jag nu i vuxen ålder insett att dom inte är farliga så hindrar det inte mig från hjärtklappning när dom äckliga varelserna kommer krypande/flygande